Tarifa och Tanger

Slut på chillandet och dags för äventyr! Vi lämnade campingen och körde en kvart ner till Tarifa, den sydligaste staden på Europas fastland. Tarifa skiljer Medelhavet från Atlanten och är känd för att vara blåsig, och visst blåste det rejält. Det var något som kitesurfarna utnyttjade. De fick ordentlig fart och gjorde rejäla hopp. Det kändes som en olycka skulle ske när som helst.

Också kulturellt är Tarifa en spännande stad, med dess moriska historia och gamla hamn. Turistmässigt saknas den vanliga massturismen, men det finns en del surfturism.

Nyanlända i Tarifa
Tarifas marknadsplats
Kite-surfare
Blåsigt värre. Vid stranden blev vi sandblästrade.
Ökensand

Från Tarifa tog vi båten till Tanger i Marocko. Bilen lämnade vi i Tarifa.

Incheckningen och ombordstigningen var lite kaotisk. Många muslimska kvinnor kom med vagnar överfyllda med resväskor. Vi förstod inte om de var säsongsarbetare som skulle hem till Marocko, eller vad det kunde vara.

Överfarten tog en timme och vi ankom i Tanger stad.

Kvinnor i kö med fyllda vagnar
Ester vandrar av färjan.

I Tanger hade vi bokat ett rum på ett vandrarhem. Staden uppfyllde förväntningarna av en myllrande, nordafrikansk, muslimsk stad. Från hamnen tornade sig de gamla försvarsmurarna upp sig.

Vandrarhemmets sällskapsrum
Vårt rum
Också vandrarhemmet

Efter att ha checkat in gick vi ut i Tanger och besökte Gamla stan, medinan, och den gamla fästningen, kasbahn. Vi träffade på en man som hjälpte oss hitta runt i kasbah, men det visade sig att det vara hans levebröd och efteråt ville han ha ganska saftigt betalt.

Det fanns gott om gatukatter, vilket Alfred gillade.

Matmarknaden
De ville sälja mattor till oss.
Liten paus
Matisse har tydligen varit i Tanger och målat.
Orangea kvarteret i Tangers kasbah.
Typiska hattar
Alfred får lära sig göra snurror
Detta rum inne i Kasbah ska ha varit med i Bond-filman Spectre

Vi åt en marockansk middag i medinan innan vi promenerade tillbaks till vandrarhemmet.

Oskar älskade soppan


Ännu en dag i Torre de la Peña

Vi valde att ta ytterligare en ”chill-dag” på Camping Torre de la Peña. Det här är en slags halvtidspaus för denna semestern och denna plats är bra för återhämtning, med lugnt tempo, pool och hav.

Därför finns det inte så mycket att rapportera. En lång sovmorgon efter att ha följt Sveriges VM-match följdes av läsning, korsord och reseplanering för de närmsta dagarna.

Sedan gick vi ner till poolen. Poolen stänger egentligen för siesta några timmar efter lunch, men denna dag kom ingen och stängde, så vi fortsatte att bada. Dessutom åt vi glass.

Magarna började kurra eftersom vi inte åt en ordentlig lunch. Ett litet minus med campingen är utbudet i dess affär. Det finns mest mejerivaror, torrvaror, dryck och snacks. Svårt att hitta något gott till middag. Vi hittade en konservburk med chili con carne och hade makaroner till det.

Vi lejde barn till disken

Därefter tog vi en promenad till stranden. Vi lämnade SUPen hemma på grund av lite hårdare blåst, som visade sig skulle mojna. Det hann bli mörkt innan vi gick hem.

Barnen lekte medan jag tog det lugnt
Poolen lyser i mörkret

Vid tandborstningen lyckades Alfred och Oskar fånga en ödla!



Camping Torre de la Peña

Det var tid för en återhämtning efter att ha hållit ett högt tempo de senaste dagarna. Vi valde att stanna på vår camping för att bada och leka.

Camping Torre de la Peña faller oss i smaken. Namnet betyder tornet vid klippan eller något sådant och syftar på det moriska försvarstornet som ligger på området.

Campingen är uppdelad i två delar som delas av bilvägen som går längs med kusten. Den nedre delen ligger vid stranden och har en enkel restaurang och bar. Vi bor i den övre delen som består av avsatser längs med berget. Här ligger också poolen. Härifrån är utsikten fin över staden Tarifa, Tarifa-stranden och de marockanska Rifbergen.

Läget på atlantsidan av Gibraltar sund gör också klimatet behagligt. I alla fall under vår vistelse. Dagar på knappa 30 grader och nätter på strax över 20. Tidvis blåser det dock en del, speciellt nattetid, så vi har behövt stormsäkra bilen.

Vi började dagen lugnt med böcker, lek och korsord. Sedan blev det poolhäng.

Lego-bygge till poolen

Därefter hämtade vi SUPen och gick under vägen och ner till stranden. Då hade vi dock hunnit bli hungriga. Ett restaurangbesök prioriterades, men några surf-vågor hanns med först.

Restaurangen har ett enkelt och begränsat utbud av mat, men maten var god och mycket prisvärd.

Efter maten försatte lek på stranden, innan det var dags att gå tillbaka och titta på Sveriges match mot Frankrike i fotbolls-VM.

Fotboll utan boll
Kasta sten
Staden Tarifa meden fyren på Isla de Las Palomas
Fotboll på datorn



Ronda

Vi stannade på Camper Park Gregorio Beach, men siktade in oss på ett dagsbesök i staden Ronda, uppe i bergskedjan Serranía de Ronda. Staden är belägen vid den dramatiska ravinen El Tajo. För morerna var detta en viktig stad från 700-talet och framåt med dess strategiska läge.

Vi körde dit på en dryg timme på vägar som var väldigt slingriga. Väl framme promenerade vi mot El Tajo och Baños Arabes, d.v.s. de arabiska baden. Övanför ravinen kan man se den imponerande bron Puente Nuevo.

De arabiska baden från 1200- och 1300-talet är välbevarade lämningar från den moriska perioden.

I baden kunde man se en film om badens historia.

Efter besöket i baden var vi törstiga och hungriga. Vi hittade en mysig restaurang i närheten och provade några tapas.

Bläckfisk

Därefter strosade vi runt i staden och tittade på utsikt och andra sevärdheter.

Plaza del Socorro
Affärsgatan
Tjurfäktningsarenan
Utsikt över moriska lämningar.

Lite trötta körde vi tillbaks till campingen. oskar hade köpt en slangbella som testades mot aluminiumburkar.

Måltavlorna

Sedan fixade vi till kött med stekt vitlökspotatis och åt en god middag vid bilen.



Puerto Bañus

Efter två nätter i fin lägenhet nära Fuengirolas strandpromenad var det dags att flytta på sig. Barnen gillade standarden och tyckte vi skulle boka en ny lägenhet. Ester tyckte det var tråkigt att lämna kompisarna. Men det är inte omöjligt att vi ses senare under resan.

Innan vi lämnade hängde vi dock vid kompisarnas pool, och innan dess gick vi på marknad där Charlotte fyndade kläder.

Marknadsplatsen i Fuengirola

Sedan var det dags att lämna Fuengirola. Vi körde en halvtimme västerut och åt sen lunch i Puerto Bañus vid Marbella. Puerto Bañus är hamnen där jetset-folket hänger med sina fina bilar och båtar. Jämfört med Fuengirola är skillnaden dramatisk. Där bestod strandpromenaden av butiker med billig kinaimport samt erbjudanden om två öl för €6. Här strosade vi förbi butiker med exklusiva klockor och finrestauranger.

Häftig Lamborghini
Strand-klubb

På gatan ovanför stranden låg fler exklusiva butiker. Bland annat Königsegg från Ängelholm. Tyvärr var det helgstängt.

Därefter körde vi ytterligare ett par mil och parkerade på Camper Park Gregorio Beach. Detta är en enklare camping-ställplats utan pool och lyx, men den ligger nära havet i ett lugnt område med semesterlägenheter. Det finns en restaurang och en enkel butik med begränsade öppettider bredvid, men vi hade förväntat oss lite bättre utbud.

Kvällen blev lugn och nästan lite kylig (väderapparna visade 25 grader). Vi åt lite nudlar och tittade på SVT Play.

Ester bad om en extra tröja.


Fuengirola

Fuengirola är en typisk spansk turistort längs med Costa del Sol. En lång och bred sandstrand, en strandpromenad och ett par kvarter närmast stranden med restauranger och affärer för turister. Den mesta av bebyggelsen ser ut att vara från 60 och 70-talen. Det är mest klassiska lägenheter och hotell, inga resorter. Många skandinaver och britter är här, men även spanjorer.

Vy österut
Vy västerut

Igår gick vi all-in solturister och hängde på stranden med solstolar och SUP.

På kvällen gick hela gänget på köttrestaurang. Helt i enlighet med Alfreds önskemål.

Här är förresten vår lägenhet. En trappa upp ovanför Oskar.


Mot solkusten via Gaudix

Sierra Espuña lämnades och färden fortsatte söderut. Ett lunchstopp gjordes i Gaudix, som har en gammal stadsdel med väldigt speciella hus som är integrerade med uthuggna grottor i bergen. Där gick vi en runda och tittade.

Lunch åt vi på en liten kvarterskrog vid gatan.

Pablo Picassos gata

Sedan körde vi vidare mot Fuengirola på Costa del Sol, solkusten, där vi mötte vänner. Vi har hyrt en lägenhet där vi ska sova i två nätter. Vi prioriterade att bo nära vännerna och då var ”bo-i-bilen”-alternativen få.

Lägenheten håller hög standard och ligger bara två gator från stranden och har krypavstånd till restauranger och barer.

Utsikt från en minimal balkong
Charlotte ropar Fan Fan.

På kvällen sammanstrålade vi med de två familjer vi känner. Som omväxling blev det thailändsk till middag.

Vandring längs med strandpromenaden

Senare på kvällen/natten följde några av oss matchen mellan Japan och Sverige på en bar. Från vår familj var det jag och Oskar. Tre av oss höjde medelåldern rejält och två sänkte den. De flesta andra var nog runt 20-25. Oskar och jag kom i säng vid halv fyra.



Vi lämnar kusten

Vi känner att vi börjar kunna den östra medelhavskusten och redo att upptäcka något nytt. Salou lämnades och resan fortsatte söderut. Något som vi noterad längs med motorvägen var de vackra blommorna i mittgrenen.

Vid Valencia avvek vi från motorväg A-7, kallad ”Autovia del Mediterráneo” (Medelhavsmotorvägen), och siktade mot Murcia. Ganska snart var vi ute på landsbygden och det kändes som vi var i Mexiko (tänk ett avsnitt av Zorro från nittiotalet, eller i alla fall den mexikanska staden i High Chaparral).

AI hade föreslagit ett stopp längs vägen, santuario de la virgen de la esperanza (Jungfrun av hoppets helgedom) och vi valde att pausa där. Ett häftigt ställe, där man skapat ett kapell inne i berg och klippor.

Bredvid kapellet går floden Segura. Det var varmt, runt 38 grader, så vi hade ett behov att svalka oss.

Sedan körde vi vidare mot vårt dagsmål. Det var lite oklart vilket camping vi bokade häromdagen. Vi trodde vi bokade Camping La Puerta, men det var Camping Sierra Espuña vid bergsbyn El Berro. Det visade sig vara ett bra val. Den ligger i bergen på 650 meters höjd, vilket ger viss svalka. Campingen ligger som en terrass på berget och har en fin pool.

En ”komma-fram-dricka” i campingens bar

Campingen är full av katter, vilket barnen älskar. Det finns också en fotbollsplan.

Slutligen en enkel hemlagad middag och fotboll på datorn.



Sankt Johannes-firande på Costa Dorada

Vi är kvar i Salou. Den geografiskt påläste vet att denna del av kusten kallas Costa Dorada på spanska (Costa Daurada på katalanska), d.v.s. guldkusten. Själv fick jag googla. Ett samlingsnamn för hela den östra kuststräckan är Levante.

Igår firade man San Juan, eller Sankt Johannes som han heter på svenska. Det man firar är årets längsta dag, midsommar. Här var firandet stort med främst fyrverkerier på stranden.

Vår dag började med lugn frukost för att sedan att utforska nya pooler på campingen. Vi hamnade på ”beach pool” som erbjöd vit sandstrand.

Beach pool
Ester är fast i böckerna om Narnia

Alfred och Charlotte gick sedan till en annan pool, där de sett vilda papegojor.

Hungern kom smygande så det inhandlades take-away.

Lite senare på eftermiddagen blåste vi upp vår SUP och gick ner till stranden.

Trevlig strand i Salou

Efter middagen gick Charlotte och barnen ner till strandgatan och hittade ”turistaffär” (Kinaimport). Mer squishies och en Redbull F1-tröja inhandlades.



Calella de Palafrugell och Salou

Ny dag och nya mål. Igår väntade Spanien. Slutmålet var Salou, men på en fråga om vacker vy rekommenderade AI en omväg över Calella de Palafrugell på Costa Brava. Vi följde rekommendationen och gillade vad vi såg. Denna gång blev det ett kort lunchstopp men nästa gång kanske det blir ett längre stopp.

Calella de Palafrugell känns relativt genuint och de vitkalkade husen ligger fint på en sluttning ner mot havet. Stranden varierar mellan klippor och sand.

Efter lunchen gick färden vidare mot Salou. Trafiken var tät runt Barcelona. På motorvägen var det långa köer så navigatorn ledde oss mot stadens inre ringväg. På distans kunde man se staden breda ut sig vid havet.

Slutligen kom vi till Salou strax söder om Tarragona. Campingen heter Sanguli och ligger ett stenkast från stranden. Salou verkar vara en typisk semesterort med många aktiviteter. Bland annat ligger det stora nöjesfältet PortAventura här, och även Ferrariland, en temapark runt Ferrari.

Campingen är stor med flera poolområden. Vi gjorde en snabb rekognoscering och tog ett dopp. Sedan var det dags för middag.

Squishy-lek
”Vår gata”
Ett av poolområdena
Dagens meny: spansk korv med potatismos