Friday-tacos i Algarve

Bortskämda med god sömn i ett luftkonditionerat rum vaknade vi av väcknings alarmet klockan åtta. Båten tillbaks till Spanien skulle gå klockan 10 men man skulle vara på plats en timme innan.

Frukost var inkluderad i vårt boende, men serveringen öppnade först nio, vilket var för sent för oss. Vi hade frågat om att få en frukost-låda, och det gick bra. Vår låda innehöll någon slags marockansk pannkaka, lite bröd och juice.

Promenaden till hamnen tog en kvart.

Promenad längs med Hamngatan.
Dags för ombordstigning
Hamnterminalen

Överfarten tog en timme, men på grund av en timmes tidsskillnad mellan Marocko och Spanien, anlände vi inte förrän 12 i Tarifa. Resan var mycket lugnare denna gång. Inte alls lika kaotisk som igår när mängder av människor flyttade sitt bohag.

Eftersändning av VM på båten
Tillbaks i Spanien

Bilen stod kvar där vi parkerat den, och vi lämnade Tarifa efter att först ha besökt Lidl.

Resan gick sedan mot Algarve i Portugal. På vägen passerade vi Sevilla där vi hamnade i tät trafik. Trafikplaneringen med förbifarter behöver förbättras i Sevilla.

Vi ”tjänade” en timme på grund av tidsskillnaden mellan Portugal och Spanien, och anlände halv fem vid vår camping. Den heter Camping Ria Formosa och ligger vid staden Tavira. Här finns det en fin pool men ingen strand som man kan nå till fots. Utanför campingen ligger det dock en ö som ska vara lätt att nå.

Framme i Portugal
Ester nybadad

Till middag lagade vi tacos med tacokrydda, tortillabröd och salsa vi haft med oss från Sverige. Resten hade vi köpt i Spanien.

Efter middagen gick Oskar till fotbollsplanen och fick med sig sina syskon. Där blev det match mot barn från Portugal.

Poolbaren körde quiz på portugisiska. Vi stod över.



Tarifa och Tanger

Slut på chillandet och dags för äventyr! Vi lämnade campingen och körde en kvart ner till Tarifa, den sydligaste staden på Europas fastland. Tarifa skiljer Medelhavet från Atlanten och är känd för att vara blåsig, och visst blåste det rejält. Det var något som kitesurfarna utnyttjade. De fick ordentlig fart och gjorde rejäla hopp. Det kändes som en olycka skulle ske när som helst.

Också kulturellt är Tarifa en spännande stad, med dess moriska historia och gamla hamn. Turistmässigt saknas den vanliga massturismen, men det finns en del surfturism.

Nyanlända i Tarifa
Tarifas marknadsplats
Kite-surfare
Blåsigt värre. Vid stranden blev vi sandblästrade.
Ökensand

Från Tarifa tog vi båten till Tanger i Marocko. Bilen lämnade vi i Tarifa.

Incheckningen och ombordstigningen var lite kaotisk. Många muslimska kvinnor kom med vagnar överfyllda med resväskor. Vi förstod inte om de var säsongsarbetare som skulle hem till Marocko, eller vad det kunde vara.

Överfarten tog en timme och vi ankom i Tanger stad.

Kvinnor i kö med fyllda vagnar
Ester vandrar av färjan.

I Tanger hade vi bokat ett rum på ett vandrarhem. Staden uppfyllde förväntningarna av en myllrande, nordafrikansk, muslimsk stad. Från hamnen tornade sig de gamla försvarsmurarna upp sig.

Vandrarhemmets sällskapsrum
Vårt rum
Också vandrarhemmet

Efter att ha checkat in gick vi ut i Tanger och besökte Gamla stan, medinan, och den gamla fästningen, kasbahn. Vi träffade på en man som hjälpte oss hitta runt i kasbah, men det visade sig att det vara hans levebröd och efteråt ville han ha ganska saftigt betalt.

Det fanns gott om gatukatter, vilket Alfred gillade.

Matmarknaden
De ville sälja mattor till oss.
Liten paus
Matisse har tydligen varit i Tanger och målat.
Orangea kvarteret i Tangers kasbah.
Typiska hattar
Alfred får lära sig göra snurror
Detta rum inne i Kasbah ska ha varit med i Bond-filman Spectre

Vi åt en marockansk middag i medinan innan vi promenerade tillbaks till vandrarhemmet.

Oskar älskade soppan