Puy du Fou España

En heldag på på temaparken Puy du Fou España. Vi anlände kvart i elva på förmiddagen och lämnade inte förrän klockan närmade sig midnatt.

Puy du Fou är ursprungligen ett franskt koncept. Den franska parken, som vi besökte 2022, erbjuder teatershower som handlar om olika epoker i den franska historien. Det framstående med Puy du Fous shower är dess kvalitet och imponerande rekvisita. Hus exploderar, försvinner och transformeras.

Den spanska parken Puy du Fou España ligger vid Toledo, söder om Madrid, och behandlar förstås den spanska historien. Storleksmässigt kan den ännu inte mäta sig med den franska parken. Den franska är dubbelt så stor.

Teatershowerna behandlar morerna, Spaniens enande och så vidare. All information och kommunikation är på spanska vilket ger vissa utmaningar. Engelskakunskaperna här är begränsade. Det är till och med svårt att göra sig förstådd på matställen och souvenirbutiker.

Det finns mängder av restauranger och matserveringar här. Men det mesta var stängt och deras öppettider var ett mysterium. På förmiddagen var allt stängt utom glass och drickaserveringar. Någon liten brödbit gick inte att få tag på. Det blev lite bättre efter 12, då man kunde köpa hamburgare. Fortfarande var restauranger i stora delar av parken stängda. Kanske lågsäsong?

Framåt femtiden ville vi ha lite mer mat, men det gick knappt att finna. Matserveringarnas öppettiderna fanns inte att hitta varken på skyltar eller i deras egna app. Till slut, efter konsultation med informationsdisken hittade vi lite patata bravas.

Showerna är uppdelade på dagshower och en stor kvällsshow. Vid åttatiden började fler besökare strömma in för att se kvällsshowen. Då öppnade också en trevlig ”by” med mer varierat utbud av mat. Lite livemusik spelades också.

Den första showen var en teater som innehöll fåglar.

Nära ögat

Sedan gick vi på en 360-graders teater.

Läktaren roterar runt mot olika scener.

Efter det en paus. Det var varmt, men vattenduschar fanns lite överallt.

Schack med grus.

Vi ”gick ombord” på Columbus fartyg Santa Maria.

Simulerad sjögång
Mer paus
Äntligen lite mat
Svalkande fontän
Uppladdning innan kvällsshowen.
Livemusik

Kvällsshowen var häftig med djur, fordon, ljus, ljud och eld. Det var en historielektion som började med visigoternas erövring av Spanien på 400-talet och slutade i modern tid. På grund av fotoförbud restriktioner tog vi inga bilder under showen.

Storslagen scen

Övernattning planerade vi till en dygnet-runt-öppen ställplats i ett industriområde mellan Toledo och Madrid. Vi anlände inte förrän halv ett. Nattklubben i grannskapet pumpade ut musik när vi kom, men vi somnade gott ändå.

Pool finns


Åter i Spanien

Kosan styrdes österut mot Spanien. På den portugisiska sidan gick vägarna i ett böljande landskap med kullar och dalar. Det var mest landsväg i blandat skick.

En bit in i Spanien blev landskapet plattare och landsvägen blev till motorväg. Vi korsande den spanska regionen Extremadura och skyltarna visade Madrid.

Dagens stopp blev en camping vid Cazalegas, sydväst om Madrid. Här finns en sjö, som egentligen är en en vattenreservoar, alltså en konstgjord fördämning. Här ser vi mest spanjorer. Temperaturen har stigit och visade tidvis fyrtio grader. När vi anlände stod termometern på 39.

Inget stopp för lunch, så det blev snacks vid ankomst.
Poolområde med fyra-i-rad
Pool med spansk diskomusik
Häng vid bilen
Spanska korvar på grillen

Det här blir bara ett endagsstopp. Vi kör snart vidare igen.



Friday-tacos i Algarve

Bortskämda med god sömn i ett luftkonditionerat rum vaknade vi av väcknings alarmet klockan åtta. Båten tillbaks till Spanien skulle gå klockan 10 men man skulle vara på plats en timme innan.

Frukost var inkluderad i vårt boende, men serveringen öppnade först nio, vilket var för sent för oss. Vi hade frågat om att få en frukost-låda, och det gick bra. Vår låda innehöll någon slags marockansk pannkaka, lite bröd och juice.

Promenaden till hamnen tog en kvart.

Promenad längs med Hamngatan.
Dags för ombordstigning
Hamnterminalen

Överfarten tog en timme, men på grund av en timmes tidsskillnad mellan Marocko och Spanien, anlände vi inte förrän 12 i Tarifa. Resan var mycket lugnare denna gång. Inte alls lika kaotisk som igår när mängder av människor flyttade sitt bohag.

Eftersändning av VM på båten
Tillbaks i Spanien

Bilen stod kvar där vi parkerat den, och vi lämnade Tarifa efter att först ha besökt Lidl.

Resan gick sedan mot Algarve i Portugal. På vägen passerade vi Sevilla där vi hamnade i tät trafik. Trafikplaneringen med förbifarter behöver förbättras i Sevilla.

Vi ”tjänade” en timme på grund av tidsskillnaden mellan Portugal och Spanien, och anlände halv fem vid vår camping. Den heter Camping Ria Formosa och ligger vid staden Tavira. Här finns det en fin pool men ingen strand som man kan nå till fots. Utanför campingen ligger det dock en ö som ska vara lätt att nå.

Framme i Portugal
Ester nybadad

Till middag lagade vi tacos med tacokrydda, tortillabröd och salsa vi haft med oss från Sverige. Resten hade vi köpt i Spanien.

Efter middagen gick Oskar till fotbollsplanen och fick med sig sina syskon. Där blev det match mot barn från Portugal.

Poolbaren körde quiz på portugisiska. Vi stod över.



Tarifa och Tanger

Slut på chillandet och dags för äventyr! Vi lämnade campingen och körde en kvart ner till Tarifa, den sydligaste staden på Europas fastland. Tarifa skiljer Medelhavet från Atlanten och är känd för att vara blåsig, och visst blåste det rejält. Det var något som kitesurfarna utnyttjade. De fick ordentlig fart och gjorde rejäla hopp. Det kändes som en olycka skulle ske när som helst.

Också kulturellt är Tarifa en spännande stad, med dess moriska historia och gamla hamn. Turistmässigt saknas den vanliga massturismen, men det finns en del surfturism.

Nyanlända i Tarifa
Tarifas marknadsplats
Kite-surfare
Blåsigt värre. Vid stranden blev vi sandblästrade.
Ökensand

Från Tarifa tog vi båten till Tanger i Marocko. Bilen lämnade vi i Tarifa.

Incheckningen och ombordstigningen var lite kaotisk. Många muslimska kvinnor kom med vagnar överfyllda med resväskor. Vi förstod inte om de var säsongsarbetare som skulle hem till Marocko, eller vad det kunde vara.

Överfarten tog en timme och vi ankom i Tanger stad.

Kvinnor i kö med fyllda vagnar
Ester vandrar av färjan.

I Tanger hade vi bokat ett rum på ett vandrarhem. Staden uppfyllde förväntningarna av en myllrande, nordafrikansk, muslimsk stad. Från hamnen tornade sig de gamla försvarsmurarna upp sig.

Vandrarhemmets sällskapsrum
Vårt rum
Också vandrarhemmet

Efter att ha checkat in gick vi ut i Tanger och besökte Gamla stan, medinan, och den gamla fästningen, kasbahn. Vi träffade på en man som hjälpte oss hitta runt i kasbah, men det visade sig att det vara hans levebröd och efteråt ville han ha ganska saftigt betalt.

Det fanns gott om gatukatter, vilket Alfred gillade.

Matmarknaden
De ville sälja mattor till oss.
Liten paus
Matisse har tydligen varit i Tanger och målat.
Orangea kvarteret i Tangers kasbah.
Typiska hattar
Alfred får lära sig göra snurror
Detta rum inne i Kasbah ska ha varit med i Bond-filman Spectre

Vi åt en marockansk middag i medinan innan vi promenerade tillbaks till vandrarhemmet.

Oskar älskade soppan


Ännu en dag i Torre de la Peña

Vi valde att ta ytterligare en ”chill-dag” på Camping Torre de la Peña. Det här är en slags halvtidspaus för denna semestern och denna plats är bra för återhämtning, med lugnt tempo, pool och hav.

Därför finns det inte så mycket att rapportera. En lång sovmorgon efter att ha följt Sveriges VM-match följdes av läsning, korsord och reseplanering för de närmsta dagarna.

Sedan gick vi ner till poolen. Poolen stänger egentligen för siesta några timmar efter lunch, men denna dag kom ingen och stängde, så vi fortsatte att bada. Dessutom åt vi glass.

Magarna började kurra eftersom vi inte åt en ordentlig lunch. Ett litet minus med campingen är utbudet i dess affär. Det finns mest mejerivaror, torrvaror, dryck och snacks. Svårt att hitta något gott till middag. Vi hittade en konservburk med chili con carne och hade makaroner till det.

Vi lejde barn till disken

Därefter tog vi en promenad till stranden. Vi lämnade SUPen hemma på grund av lite hårdare blåst, som visade sig skulle mojna. Det hann bli mörkt innan vi gick hem.

Barnen lekte medan jag tog det lugnt
Poolen lyser i mörkret

Vid tandborstningen lyckades Alfred och Oskar fånga en ödla!



Camping Torre de la Peña

Det var tid för en återhämtning efter att ha hållit ett högt tempo de senaste dagarna. Vi valde att stanna på vår camping för att bada och leka.

Camping Torre de la Peña faller oss i smaken. Namnet betyder tornet vid klippan eller något sådant och syftar på det moriska försvarstornet som ligger på området.

Campingen är uppdelad i två delar som delas av bilvägen som går längs med kusten. Den nedre delen ligger vid stranden och har en enkel restaurang och bar. Vi bor i den övre delen som består av avsatser längs med berget. Här ligger också poolen. Härifrån är utsikten fin över staden Tarifa, Tarifa-stranden och de marockanska Rifbergen.

Läget på atlantsidan av Gibraltar sund gör också klimatet behagligt. I alla fall under vår vistelse. Dagar på knappa 30 grader och nätter på strax över 20. Tidvis blåser det dock en del, speciellt nattetid, så vi har behövt stormsäkra bilen.

Vi började dagen lugnt med böcker, lek och korsord. Sedan blev det poolhäng.

Lego-bygge till poolen

Därefter hämtade vi SUPen och gick under vägen och ner till stranden. Då hade vi dock hunnit bli hungriga. Ett restaurangbesök prioriterades, men några surf-vågor hanns med först.

Restaurangen har ett enkelt och begränsat utbud av mat, men maten var god och mycket prisvärd.

Efter maten försatte lek på stranden, innan det var dags att gå tillbaka och titta på Sveriges match mot Frankrike i fotbolls-VM.

Fotboll utan boll
Kasta sten
Staden Tarifa meden fyren på Isla de Las Palomas
Fotboll på datorn



Gibraltar

Det var dags att checka ut från campingen utanför Marbella och styra mot nästa mål. Färden tog oss till Gibraltar, det brittiska territoriet med den stora klippan på den lilla udden.

Britterna och holländarna anföll Gibraltar 1704 för att bland annat få kontroll över sjötrafiken in och ut ur Medelhavet. Sedan dess har området varit brittiskt. Flera folkomröstningar har gjorts, och dessa visar att befolkningen även framöver vill tillhöra Storbritannien. Nu finns dock ett avtal att Gibraltar ska ingå i Schengen-samarbetet (passfrihet), men detta gäller först från 15 juli.

För oss var det enklast att parkera bilen på den stora parkeringen på den spanska sidan. Sedan gick vi till fots genom passkontrollen. Efter passkontrollen måste man korsa startbanan på Gibraltars flygplats, vilket känns lite konstigt. Precis efter vi passerat banan startade ett flygplan.

Gibraltar låg i moln på förmiddagen.

Linbanan till toppen var stängd för underhåll och alternativen var att vandra upp hela vägen, eller åka en buss upp halvvägs till en utkikspunkt som heter Queen’s balcony och gå därifrån. Vi valde bussen.

Queen’s balcony

På Gibraltarklippan finns lite olika turistmål att besöka. Det finns gamla militära installationer med kanoner, kalkstensgrottor och utkikspunkter. Vilt på klippan lever apor som gärna tar emot eller stjäl mat från turisterna. Vi såg ett par turister som blev av med sina nyinköpta glassar.

De olika turistmålen ligger utspridda på klippan med höjdskillnad mellan varandra, så det blev en svettig dag med mycket vandring.

St Mikaels grotta
Kanon som användes på 1900-talet fram till 1977
Kontrollrummet till kanonen

Aporna såg vi överallt och de ville gärna smaka på nötter som vi hade med oss. En apa började dra i Charlottes kläder.

Oskar till vänster

Att gå i staden Gibraltar kändes lite konstigt. Arkitekturen är spansk, men alla gatunamn, affärer och restauranger är brittiska.

Efter besöket på Gibraltar styrde vi mot ny camping, Camping Torre de la Peña, utanför staden Tarifa. Campingen sträcker sig från Atlanten upp på berget. Vi står på en terrass halvvägs upp. Härifrån har vi utsikt över Isla de las Palomas, udden som skiljer Medelhavet och Atlanten åt. Vi ser också Marockos norra kust.

Tarifa och Marocko
Stenkast i Atlanten
Strandbaren
Campingpoolen
Ester svalkar sig


Ronda

Vi stannade på Camper Park Gregorio Beach, men siktade in oss på ett dagsbesök i staden Ronda, uppe i bergskedjan Serranía de Ronda. Staden är belägen vid den dramatiska ravinen El Tajo. För morerna var detta en viktig stad från 700-talet och framåt med dess strategiska läge.

Vi körde dit på en dryg timme på vägar som var väldigt slingriga. Väl framme promenerade vi mot El Tajo och Baños Arabes, d.v.s. de arabiska baden. Övanför ravinen kan man se den imponerande bron Puente Nuevo.

De arabiska baden från 1200- och 1300-talet är välbevarade lämningar från den moriska perioden.

I baden kunde man se en film om badens historia.

Efter besöket i baden var vi törstiga och hungriga. Vi hittade en mysig restaurang i närheten och provade några tapas.

Bläckfisk

Därefter strosade vi runt i staden och tittade på utsikt och andra sevärdheter.

Plaza del Socorro
Affärsgatan
Tjurfäktningsarenan
Utsikt över moriska lämningar.

Lite trötta körde vi tillbaks till campingen. oskar hade köpt en slangbella som testades mot aluminiumburkar.

Måltavlorna

Sedan fixade vi till kött med stekt vitlökspotatis och åt en god middag vid bilen.



Puerto Bañus

Efter två nätter i fin lägenhet nära Fuengirolas strandpromenad var det dags att flytta på sig. Barnen gillade standarden och tyckte vi skulle boka en ny lägenhet. Ester tyckte det var tråkigt att lämna kompisarna. Men det är inte omöjligt att vi ses senare under resan.

Innan vi lämnade hängde vi dock vid kompisarnas pool, och innan dess gick vi på marknad där Charlotte fyndade kläder.

Marknadsplatsen i Fuengirola

Sedan var det dags att lämna Fuengirola. Vi körde en halvtimme västerut och åt sen lunch i Puerto Bañus vid Marbella. Puerto Bañus är hamnen där jetset-folket hänger med sina fina bilar och båtar. Jämfört med Fuengirola är skillnaden dramatisk. Där bestod strandpromenaden av butiker med billig kinaimport samt erbjudanden om två öl för €6. Här strosade vi förbi butiker med exklusiva klockor och finrestauranger.

Häftig Lamborghini
Strand-klubb

På gatan ovanför stranden låg fler exklusiva butiker. Bland annat Königsegg från Ängelholm. Tyvärr var det helgstängt.

Därefter körde vi ytterligare ett par mil och parkerade på Camper Park Gregorio Beach. Detta är en enklare camping-ställplats utan pool och lyx, men den ligger nära havet i ett lugnt område med semesterlägenheter. Det finns en restaurang och en enkel butik med begränsade öppettider bredvid, men vi hade förväntat oss lite bättre utbud.

Kvällen blev lugn och nästan lite kylig (väderapparna visade 25 grader). Vi åt lite nudlar och tittade på SVT Play.

Ester bad om en extra tröja.


Fuengirola

Fuengirola är en typisk spansk turistort längs med Costa del Sol. En lång och bred sandstrand, en strandpromenad och ett par kvarter närmast stranden med restauranger och affärer för turister. Den mesta av bebyggelsen ser ut att vara från 60 och 70-talen. Det är mest klassiska lägenheter och hotell, inga resorter. Många skandinaver och britter är här, men även spanjorer.

Vy österut
Vy västerut

Igår gick vi all-in solturister och hängde på stranden med solstolar och SUP.

På kvällen gick hela gänget på köttrestaurang. Helt i enlighet med Alfreds önskemål.

Här är förresten vår lägenhet. En trappa upp ovanför Oskar.