Innan vi lämnade vår ställplats passade vi på att besöka självplockningen av blåbär. Blåbärsriset är ett par modeller större än vad vi är vana vid från Sverige.
Därefter körde vi mot Berlin där vi parkerade bilen i ett parkeringsgarage i närheten av Brandenburger Tor.
Där finns också Museiön, men flera museer. Först besökte vi ett museum om Tysklands historia. Det visade sig vara under omarbetning, så det fanns bara två mindre utställningar att se på. En om det tyska riket och det moderna Tyskland sedan 1800-talet, och en om hur Tysklands förföljelse av judar skildrades i utlandet strax efter att kriget slutat.
Sedan åt vi lunch vid en restaurang längs med floden Spree.
Currywurst och wienerschnitzel
Granne med restaurangen ligger ett DDR-museum, som visar hur livet i Östtyskland var. Vi passade på att besöka det också. Museet var kul, och det fanns flera saker man kunde prova på, till exempel sitta i en Trabant.
Fängelsecell i gamla DDREtt känt objekt i gamla Östberlin: TV-tornet vid Alexanderplatz
Därefter gick färden mot färjeläget i Świnoujście. Trafiken flöt på fint.
Vi hade förberett lite mat att äta på färjan, då vår erfarenhet från förra året var att maten ombord inte var så rolig.
Vårt buffébordSushiOskar är kapten i lekrummetTeven visade Sällskapsresan 2Några timmars sömn i hyttenSlutligen hemma i Malmö
Det dåliga vädret höll i sig över natten och vi blev väckta till lätt regn. Det som väckte oss var brödbilen som körde in på ställplatsen och plingade, likt glassbilen hemma. Vi köpte bröd och åt inne i bilen.
Sedan packade vi ihop och lämnade Salzburg. Dagens mål var en ställplats söder om Berlin, samma som vi var på förra året.
Det tog inte många minuter innan vi passerade gränsen till Tyskland. Vi fastnade vi i trafikstockningar runt München och Ingolstadt, men så småningom lättade trafiken.
Lunch intogs på McDonald’s norr om München.
Därefter höll vi oss på Autobahn tills vi nådde Klaistow, där vårt mål befann sig. Ställplatsen är vid en ”sparrisgård”, som också har självplock av blåbär. Vi var som sagt här också förra sommaren. På området finns, förutom affärsverksamhet runt blåbär och sparris, en mängd aktiviteter för barn. En typ av mini-sommarland utan inträdesbiljett, och mycket är gratis. Vi anlände vid halv åtta, och då var den kommersiella delen stängd, men lekplatserna var tillgängliga.
Ett vildsvin
Några av oss blev hungriga och gick tillbaks till bilen för att förbereda mat. Men Oskar ville fortsätta leka.
Blöt hoppborg
Till middag blev det spagetti och korv vid bilen. Sedan läggdags.
När vi vaknade hade vi sovit vår sista natt i Kroatien för denna semestern. Nästa natt skulle vi förmodligen vara i Österrike. För att utnyttja dagen till fullo så checkade vi ut oss på morgonen, men lät bilen stå parkerad på campingen mot en parkeringsavgift. Med det gjort kunde vi utnyttja pool och faciliteter under hela dagen.
Vi mötte upp de andra svenska familjerna vid badplatsen. En av familjerna hade tagit med sig en SUP till vattnet.
Lunch intogs på campingens snack bar.
Efter lunch gav sig alla barnen utom Oskar ut på en vattenhinderbana. Oskar ville hellre leka med sin båt och bygga Lego. Oskar gillar inte saltvatten så mycket, eftersom det svider i hans småsår på benen.
Oskar hittade en plats vid den parkerade bilen.
Så småningom sa vi adjö till de båda svenska familjerna. De skulle stanna en vecka vid Selce och sedan tillbringa ytterligare en vecka på annan plats i Kroatien. Vi lämnade campingen vid femtiden och hade en femtimmars resa till Salzburg framför oss. Omkring Ljubljana i Slovenien var trafiken tät så ytterligare 25 minuter lades på restiden.
Vi passerade Alperna genom Tauernmotorvägen (A10), som går mellan Villach och Salzburg. Vägen innehåller ett flertal tunnlar, där de två längsta är runt sex kilometer långa.
Norr om Villach gjorde vi ett stopp vid motorvägen för att äta. Då började klockan närma sig nio och utbudet var begränsat. Restaurangen var stängd, men caféet erbjöd smörgåsar och några pizzabitar. Vi köpte med oss några saker och fortsatte köra.
Rast i Österrike
Efter raststoppet började det snart regna och mörkna. Trots motorväg krävde körningen en hel del koncentration och uppmärksamhet. Förutom mörkret och regnet så går ju inte motorvägen rakt i Alperna. Det går upp, ner, svänger höger och vänster. Och däremellan är det en tunnel.
Kvart i elva nådde vi ställplatsen i Salzburg. Det är en stor ställplats med över 100 platser. Dessa är öppna dygnet runt, och vår erfarenhet är att det alltid finns lediga platser på dessa. I Salzburg visade det sig att det var fullt, men som tur var kunde vi få stå på en fri yta utanför de markerade platserna. Vi hade också tur med vädret då det slutade regna när vi kom fram.
Ett pausrum där Oskar började bygga Lego efter att ha sovit ett par timmar i bilen. Det blev mat till mig också.
Efter tre nätter på Rab packade vi ihop och tog oss tillbaks till fastlandet.
En liten ödla dök upp vid bilen.
Vid färjan från Rab var det redan ganska många bilar som väntade, så vi fick inte plats på den första färjan, men kom på den andra en halvtimme senare.
Vi körde norrut längs kusten, förbi Senj. Efter drygt en timme var vid Selce som var vårt mål för dagen. Här hade vi bestämt möte men den svenska familjen från Ungern. De, och ytterligare en svensk familj från Ungern, har bokat en stuga här i en vecka. Vi stannar bara en natt i vår bil här, innan vi kör vidare norrut.
Vi anlände lagom till lunch.
Vid campingen finns bad vid havet som består av en pir och stenfundament. Ingen strand, men fint om man vill hoppa i havet.
Poolen är lite roligt utformad. Som ”vattenpölar” i två nivåer, där den övre är en infinity-pool som flödar över ner i den undre poolen.
Samling bland svenskarna
Båda svenskfamiljerna har flickor i Esters ålder, så de badade tillsammans. Ibland var Alfred med dem också.
Tjejerna
Klockan gick snabbt och vi blev hungriga. Campingen ligger i utkanten av staden Selce, så hela gänget gick längs med havet in till staden. Totalt var vi fjorton personer och vi lyckades faktiskt hitta en restaurang med bord till oss alla.
En rakija före utgångRestaurang vid havetDet var en fisk och skaldjursrestaurang, så vi åt räkor och kräftor.
Det var mycket liv och rörelse i Selce på kvällen, dock ganska turistiskt. Affärerna hade mest krimskrams från Kina, men också lite lokala varor fanns att köpa. En glassaffär hade fått en utmärkelse för sin jordgubbsglass, så den var vi tvungna att prova.
Oskar hittade en likadan Titanic som han hade för två år sedan, men som kom bort. Tjejerna köpte dockor
Ester sov över hos sin kompis i deras stuga, så vi var bara fyra i bilen.
När det kommer till semesterkänsla och avslappning är det inte mycket som slår den kroatiska kusten. Det är inte så äventyrligt, men annars finns allt mellan bad, mat och pittoreska byar här. Och framförallt känslan att alla är här för att njuta av semestern. Tempot är lagom lugnt, i alla fall runt campingarna, där vi brukar hålla till.
På morgonen var det en aktivitet för barnen, pannkakscirkus. Oskar och Alfred nappade på det och fick en liten kurs i hur man gjorde sin egen pannkaka. Resultatet kunde avnjutas med Nutella.
Övning på låtsaspannkakor
Efter pannkaksaktiviteten var det dags för poolen igen. Oskar kör i vattenrutschbanorna konstant. Ibland får han med sig Ester och Alfred.
En ny båtLunchGlass
Lite senare var det dags att bada i havet. Vi höll oss till campingens strand, Padova III. Barnen gav sig ut till vattenparken tillsammans med Charlotte, medan jag höll mig på paddelbrädan och fotograferade.
Redo för vattenparken Slänger in en bild från föregående dag
Efter en timme var barnen ganska slut så de gick tillbaks till bilen och relaxade. Vi köpte hämtpizza till middag och höll det enkelt.
Efter maten var Oskar återigen sugen på vattenrutschbanan. Så han och Charlotte gick dit. Oskar körde i högt tempo, påhejad av två svenska killar i yngre tonåren (de första svenskarna vi sett på campingen). På 45 minuter hann han med 60 åk, sedan blev han utkörd för att poolen stängde.
När poolen stängde började minidiscot. Oskar hängde på där också.
Vi andra höll oss i bakgrunden.
Kvällen avslutades vid strandbaren intill oss, och ett fyrverkeri över Rab.
På Rab stannar vi tre nätter och har inget annat planerat än sol och bad, så dagen började med en långsam frukost.
En fördel med stor camping är att det finns färskt bröd att köpa. Legobyggande som vanligt
Sedan stod vi i valet mellan bad i hav eller pool. Vi beslutade att först gå på upptäcksfärd till poolen.
Det finns två pooler. En vanlig pool och en lekpool. Båda är ganska små, men lekpoolen har två vattenrutschbanor. De är små men var ändå populära.
Efter en minilunch, som vi intog vid poolen, ville Ester och jag utforska stranden. Vi gick inte till campingens strand, utan gick till en fin sandstrand närmare staden. Stränderna heter Padova I, Padova II och Padova III här. Vi bor vid Padova III men gick till Padova I, som ligger närmast staden.
Vi hann inte ens nå vattenbrynet innan en tjej kom fram till Ester för att fråga om de ville leka. Hon var från Tyskland och pratade tyska (som många andra här), så Ester såg ut som ett frågetecken. Jag fick agera tolk ett tag, men sen lekte de tillsammans.
På väg till stranden Ester och tyska Emma på en SUP
Efter ett tag anslöt resten av familjen.
Så småningom återvände vi till bilen. Oskar och Ester han med ett mellanstopp i poolen på vägen.
Middagen blev hemmalagad, men sen kom vi på att vi hade missat att det var minidisco. Oskar ville gärna gå dit, så vi skyndade oss för att hinna med de sista låtarna.
Kyckling och grönsaker Maskoten heter Maro
Innan det var dags att sova gick vi en promenad vid vattnet, men det blev inget nattbad denna kväll.
Vi ville inte missa Medelhavet under vår semester, så vi styrde mot den kroatiska kusten och Adriatiska havet. Med det skulle vi ha besökt tre hav under semestern: Svarta havet, Adriatiska havet och Östersjön.
Enligt navigatorn skulle körningen ta drygt sex timmar, men med tanke på att det råkade vara lördag (bytesdag) och semestertider, så var vi beredda på att det kunde vara mycket trafik på vägarna. Dessutom var målet ön Rab som endast nås med en liten färja med begränsad kapacitet.
Så vi steg upp sju och kom iväg före åtta från Pápa. Trafiken var lugn fram till Zagreb, men där ansluter motorvägen norrifrån med många semesterfirare ifrån Tyskland, Österrike och Slovenien. Så ut ur Zagreb var det stopp. Första flaskhalsen var bommen för motorvägens betalstation. Dit var det lång kö.
Väl ute på motorvägen var det krypkörning och köer som gällde. Trafiken kröp fram trots inga större yttre störningar. Det räckte med en påfart, eller ett fordon i nödspåret, för att trafiken skulle stanna helt.
Detta höll i sig i 10 mil till Bosiljevo, där motorvägen delar upp sig i två: en väg mot Rijeka och en väg mot Split. Där löstes trafiken upp.
Vi följde vägen mot Split en bit innan vi vek av mot staden Senj vid kusten. Därefter körde vi några mil längs kusten söderöver för att nå färjeläget. Dit anlände vi med perfekt timing, fem minuter före nästa avgång.
Det krånglade lite vid betalningen av färjebiljetten, så jag fick hoppa ur bilen och springa till biljettboden. För att inte missa påkörningen av färjan hoppade Charlotte in på förarstolen och gjorde sig beredd om det var dags att rulla på. Jag hann tillbaks, men Charlotte satt kvar vid ratten och körde på färjan utan problem. Det var första gången hon körde på en färja, och första gången hon körde bil på denna semestern.
Tight parkeringRab ser ut som ett månlandskap på östra sidan
Ön är ganska liten, så vi nådde campingen femton minuter efter färjan hade angjort. Klockan var då fyra.
Campingen heter Camping Padova, och ligger direkt vid stranden och i närheten av staden Rab (samma namn som ön). Campingen är av större snitt, så kallad camping village, där allt man behöver finns inom området, t.ex. butik, restauranger och underhållning. Campingen drivs av Valamar som är Kroatiens motsvarighet till SkiStar. Dvs det är varken billigt eller familjärt här, men allt funkar bra.
Vi hade bokat i förväg och det är nödvändigt för att campingen är i princip full. Vi blev tilldelade en lite knepig plats som var svår att ta sig in på på grund av en betongplatta. Vi ville helst backa in och det var väldigt trångt. Alla grannarna engagerade sig, och till slut kom vi in med centimetrar i marginal. Dessvärre upptäckte vi att vi inte kunde öppna bakluckan för att staketet var i vägen. Vi fick göra om proceduren, men köra in med fronten först. Det gick lite lättare.
Svårt att se, men betongkanten är ganska hög så att underredet riskerar att gå i.
Väl på plats ville vi gå och äta mat. Vi hade inget matstopp under resan, så magarna var tomma. Bredvid campingen låg en restaurang med goda omdömen, så vi valde den. Restaurang Perla. Där blev vi vänligt mottagna. Alla servitörer var äldre män som alla var väldigt serviceinriktade och trevliga.
I bakgrunden skymtas staden Rab med klocktornet. God mat! Kroatisk och tysk mat finns här.
Efter maten ville barnen ta det lugnt och ha skärmtid. Charlotte och jag valde att kolla in staden och höll telefonkontakt med barnen.
Sedan gick vi hemåt. Promenaden gjorde oss lite svettiga, eftersom det var en varm kväll. Så dagen avslutades med ett nattbad.
Vi hade planerat att besöka det lokala badet i Pápa, eller som det heter på ungerska ”Pápai Gyógy- és Termálfürdő”. Tyvärr vaknade vi till sämre väder med grå himmel och regn.
Pappan i familjen lämnade tidigt på morgonen för ett uppdrag, så honom fick vi säga hejdå till igår.
Prognosen lovade viss bättring till eftermiddagen, så vi spenderade morgonen i lugn och ro.
Tidig eftermiddag promenerade vi till badet. Pápa är inte större än att det mesta kan nås till fots. Vädret var något bättre, men den önskade värmen hade inte infunnit sig. Men vi trotsade vädret och badade ändå.
Så småningom blev vädret något bättre.
Efter badet gick vi tillbaka till huset och vilade upp oss en stund innan det var middagsdags.
Dags för en ny promenad in till stan och besök på en restaurang i centrala Pápa.
Väntan på mat. Som tur var fanns både spaghetti bolognese och spaghetti carbonara.
Kvällen avslutades i soffan och filmen Lilo & Stitch på teven.
På natten kom det några regnskurar, så en del av våra saker som stått ute hade blivit blöta. Det var dock inte lika blött som när det regnade i Rumänien, men lite typiskt eftersom vi skulle packa ihop och åka vidare.
Vi tänkte hålla oss inom Ungern, men flytta oss till staden Pápa. På vägen körde vi igenom Tapolca, där det finns grottor. Grotturerna verkade fullbokade, så vi nöjde oss med lunch.
Sedan gick färden vidare till Pápa. Total restid var bara runt en timme och tjugo minuter, så det var en relativt kort körning.
I Pápa bor vänfamiljen som vi träffat på tidigare semestrar och som vi träffade igår vid Balatonsjön. De är sedan ett år stationerade i Ungern.
Här hyr de ett fint hus med gott om plats. Barnen började leka direkt.
Vi började med en stadsvandring i den lilla staden. Första stoppet var en glasskiosk.
En Lego-affär råkade vi också passera, och det blev ett nödvändigt stopp. Gågata i Pápa
Sedan gick vi till en lekpark.
Föräldrarna gungade också
Vi gick tillbaka till huset där lekarna fortsatte.
Vi vaknade upp till ett tråkigare väder. Himlen var mulen och luften lite kyligare, vilket var lite synd eftersom vi hade tänkt bada i Balatonsjön under dagen. Dessutom skulle vi få besök från våra vänner som bor i Ungern. Mamma och yngsta dottern körde ner till oss från Papa, där de nu bott i ett år.
Vi väntar in gästerna.
Våra gäster dök upp vid halvett-tiden och parkerade bilen vid campingen. Sedan trotsade vi vädret och promenerade ner mot stranden tillsammans. Stranden närmast heter Diási Játékstrand och ska tydligen ha blivit utsedd till Balatons bästa strand flera gånger.
Igår var det ganska livat här, då vi strosade runt utanför och rekognoserade, men nu såg det avslaget ut. Förmodligen på grund av vädret. Vi trodde faktiskt att stranden var stängd eftersom entrén såg helt obemannad ut. Normalt sitter det personal i biljettluckorna och tar betalt för inträdet.
Stranden var dock öppen, men inträdet var gratis idag (också pga vädret tror vi). Innanför grindarna var det inte så mycket aktivitet och restauranger och strandaffärer såg mer eller mindre stängda ut.
Hursomhelst, barnen var glada över att ha en kompis här och vi blåste upp vår SUP. Det var pålandsvind vilket gjorde det tungt att paddla.
Efter en stund i vattnet blev vi hungriga och hittade en öppen restaurang på området. Där åt vi goda langos och spagetti bolognese. Efteråt blev det lek i strandens lekpark.
Så småningom kom solen fram, men våra vänner var tvungna att återvända till Papa. Dessutom sa badvakten till oss att inte bada på grund av vädervarningar. Det tyckte vi var konstigt eftersom det var ganska soligt och bara svag vind. Men tydligen fanns det varning för blåst och regn under kvällen.
Så vi packade ihop våra saker och återvände till campingen.
Eftersom vi var i Ungern tillagade vi gulaschsoppa på kvällen. Soppan kom från konservburkar vi hade med oss från Sverige.
Glada tillrop och sånger hördes från hotellet som ligger bredvid campingen. Det var barndisco med ungerska covers och det lät väldigt lustigt. Jag, Charlotte och Oskar gick över och tittade.
HotelletMinidiscoEtt äldre par som spelade moderna poplåtar men med ungersk text.
You must be logged in to post a comment.