Sighiṣoara

Vi låg kvar en dag till på den lilla campingen utanför Mediaṣ. Förmiddagen gick i lugnt tempo utan någon större aktivitet.

Jag, Charlotte och Ester gick en liten upptäcktsfärd i kvarteren.

Ett bad hanns med.

Framåt eftermiddagen gjorde vi en utflykt med bilen till Sighiṣoara. Staden är värt ett besök av många anledningar: välbevarad stadskärna från 1500-talet, ett citadel från 1100-talet och födelsestad för Vlad Draculea, som påstås vara inspirationen till Bram Stokers Draculabok. Sighiṣoara är med på UNESCOs världsarvslista.

Staden har historia från romarriket, med det var en tysk befolkning (transylvanska saxer) som byggde upp och befäste staden under tidig medeltid. Tillsammans med sex andra befästa städer bildade staden dåtidens Transylvanien. Historien lever kvar i det tyska namnet för Transylvanien, Siebenbürgen.

Klocktornet i citadellet
Vätskepaus

Anknytningen till Dracula spelades det naturligtvis på. På en restaurang erbjöds man att besöka Draculas rum mot betalning. Det var en turistfälla men vi testade det ändå. Upplevelsen var ungefär som ett Halloween-pyntat rum.

Det ingick en man som satte på sig en maskeraddräkt. Sen ville han ha dricks.

Vi åt middag innan vi åkte hem igen.

Det var fortfarande 30 grader när vi kom hem på kvällen (enligt bilens termometer), så vi behövde ett svalkande kvällsdopp.

Vi fick besök av en igelkott.


Sighiṣoara

Vi låg kvar en dag till på den lilla campingen utanför Mediaṣ. Förmiddagen gick i lugnt tempo utan någon större aktivitet.

Jag, Charlotte och Ester gick en liten upptäcktsfärd i kvarteren.

Ett bad hanns med.

Framåt eftermiddagen gjorde vi en utflykt med bilen till Sighiṣoara. Staden är värt ett besök av många anledningar: välbevarad stadskärna från 1500-talet, ett citadel från 1100-talet och födelsestad för Vlad Draculea, som påstås vara inspirationen till Bram Stokers Draculabok. Sighiṣoara är med på UNESCOs världsarvslista.

Staden har historia från romarriket, med det var en tysk befolkning (transylvanska saxer) som byggde upp och befäste staden under tidig medeltid. Tillsammans med sex andra befästa städer bildade staden dåtidens Transylvanien. Historien lever kvar i det tyska namnet för Transylvanien, Siebenbürgen.

Klocktornet i citadellet
Vätskepaus

Anknytningen till Dracula spelades det naturligtvis på. På en restaurang erbjöds man att besöka Draculas rum mot betalning. Det var en turistfälla men vi testade det ändå. Upplevelsen var ungefär som ett Halloween-pyntat rum.

Det ingick en man som satte på sig en maskeraddräkt. Sen ville han ha dricks.

Vi åt middag innan vi åkte hem igen.

Det var fortfarande 30 grader när vi kom hem på kvällen (enligt bilens termometer), så vi behövde ett svalkande kvällsdopp.

Vi fick besök av en igelkott.

Saltgruvan i Turda

På morgonen lämnade vi Ungern och körde mot Rumänien. Väl i Rumänien upptäckte vi att motorvägsnätet var dåligt utbyggt. Flera motorvägar håller på att byggas, men för närvarande går mycket trafik, även tunga lastbilar, på små landsvägar genom ett pärlband av byar. 

En av dessa byar, eller mindre städer, var Huedin. Vi hajade till när vi körde in i byn, då var och vart annat hus var ett mindre palats med väldigt prålig utsmyckning. Mycket glitter och blänkande metall. Många hus såg ofärdiga och obebodda ut. Vi googlade detta, och det visade sig att Huedin är känt för sina ”Zigenarpalats”, skrytbyggen som blivit byggda av nyrika romer. 

Vårt första stopp i Rumänien var den gamla saltgruvan i Turda. Den har en lång historia men är nu ett turistmål​. Stora salar har skapats i berget när saltet brutits, och dessa har nu inretts med attraktioner. Inne i gruvan fanns lekplats, pariserhjul och sportaktiviteter. Vi spelade bordtennis. 

Det fanns även båtar man kunde ro på den vattenfyllda gruvbottnen.

Efter att ha besökt gruvan körde vi ytterligare en bit och slog läger på en liten familjecamping utanför Mediaṣ. Här är det bara vi och två tält. Det finns en liten pool men den är i kallaste laget, 22 grader.



Hungarospa

Vi spenderade en heldag på Hungarospa med lek i pooler, bland annat vågpoolen. Den har förresten funnits här sedan 1937. Tanken var att vi skulle testa området med vattenrutschbanor framåt eftermiddagen, men då hade barnens energi redan tagit slut, så det området förblev outforskat. Eftersom det var måndag så var det relativt lugnt på badet.

Vi väntar på vågorna.

Vi tog en lunchpaus och åt langos och gyros på en av badets många snabbmatsrestauranger, innan badandet fortsatte. Termometern visade 34 grader, så det var skönt med svalkande vatten. Poolerna är uppdelande i vanliga pooler med vattentemperatur på ca 25 grader och varma pooler som håller med 32-34 grader.

Det finns enormt många snacks och snabbmatsställen på Hungarospa

Framåt eftermiddagen tog vi en snackspaus och under promenaden hem matade vi fiskarna i sjön.

Kvällen blev lugn med chill och mat vid bilen.



Hajdúszoboszló

Två nätter i Slovakien fick räcka, så vi packade ihop och körde mot Ungern. Vi hoppar över Budapest denna gång och körde sydöst mot staden med det krångliga namnet, Hajdu…

I denna riktning fanns inget väl utbyggt vägnät, så färden gick mestadels på dåliga landsvägar med lappad asfalt.

Hajdúszoboszló lockar främst besökare på grund av sitt spa, Hungarospa. Hungarospa har en hundraårig historia och har byggts ut efterhand. Nu finns dryga tiotalet pooler, strand, en liten sjö och ett vattenland med vattenrutschbanor. Enligt dem själva är de nu ”Europas största spa-komplex”.

Det finns en camping i anslutning till spat och där ställde vi oss. I campingavgiften ingår inträde till spat, dock kostar avdelningen med vattenrutschbanorna extra.

Vi anlände på eftermiddagen och hann med ett eftermiddagsbesök på området. Vädret var soligt och temperaturen låg på runt 30 grader.

Promenad mellan camping och bad
”Medelhavsbassängen” med liten sandstrand
Våffelpaus
En spa-bassäng med brunt vatten

På kvällen gick vi på restaurang. Vi tog första bästa, och det visade sig att kyparen var väldigt oerfaren. Vi försökte fråga honom vad det fanns för vin och om vi kunde beställa en halvliter av husets vin. Han konsulterade en annan kvinna (chefen?) och sa att de hade rött och vitt vin. Vi beställde en halvliter av det röda. Efter en stund kom han tillbaks med ett stort vinglas, rejält fyllt, och sa ”här är en halvliter vin”. Vi bad honom komma tillbaks med två glas. Maten var dock ok.

Efter maten utforskade vi omgivningen. Vi upptäckte att det vid sidan av spat finns ett turistområde med mängder av hotell och aktivitet i form av barer, matstånd och souvenirbutiker. Det var ganska mysigt att gå där på kvällen.



En dag på bondgårdscampingen

På midsommardagen stannade vi kvar på bondgårdscampingen utanför Zvolen. Solen sken och dagen började med utfodring av djuren.

Dagen fortsatte med lek och spel. Barnen gjorde ett premiärdopp i poolen. Det var kyligt då vattnet bara höll 20 grader,

På eftermiddagen gjorde vi ett utflykt in i skogen. Enligt Google Maps skulle det stå en övergiven tågvagn där. Och vi hittade den.

Lite Lost-vibbar för den som har sett den tv-serien. Vagnen är tydligen från femtiotalet och den tjeckoslovakiska järnvägen. En anställd hade tagit hand om en vagn som skulle skrotas och placerat den i skogen.

På kvällen var det gulasch-afton på campingen, så vi åt en skål gulasch. Glömde tyvärr ta bilder. Innan vi gick tillbaks till bilen hanns det med lek i lekparken.



Midsommar i Slovakien

Förra året stannade vi ett par dagar på en bondgårdscamping i Slovakien. Där trivdes vi bra och planen var att stanna till där i år också. Innan vi lämnade Polen ville vi dock kolla att det var öppet och att vi var välkomna. Vi fick då besked att de inte hade plats förrän på söndag. Jag misstänker att campingen har blivit abonnerad av en skola eller liknande, för jag har svårt att tro att den är fullbelagd i juni. Vi ser väldigt få familjer med barn i skolåldern så här års, och tänker att sommarlovet inte har börjat än för de flesta barn i Europa.

Hursomhelst hade vi rekat en annan bondgårdscamping, ”Modra Farma”, som bara låg en halvtimme bort från den andra, så vi styrde dit.

Här blev vi väl mottagna. Första intrycket är gott.

Står och väntar på incheckningen

Här finns det djur av olika slag såsom grisar, getter och kossor. Dessutom kalkoner, höns och kaniner. Sedan springer katter och ett par hundar fritt omkring också.

Campingen har en self-service-bar där man själv kan hälla fatöl och läsk från en tapp, plocka dricka ur ett kylskåp eller ta en glass från frysen. Man sätter ett streck på ett papper och betalar vid utcheckningen. Vi började med att den lokala ölen. Som tilltugg bjöds vi på lokalt snack som bestod av friterade bollar av någon slags köttsmet.

På kvällen firade vi midsommarafton, om än något begränsat. Vi grillade kött och kokade potatis, med jordgubbar till efterrätt. Framåt kvällen blev det kyligt så vi satte oss i bilen och myste.

De sista två kvällarna och nätterna har varit kalla. Väderlekstjänsten säger att nattemperaturen har varit omkring sju grader, och det är på gränsen av vad våra sommarsovsäckar klarar. Nu ser det ut att bli varmare väder framöver.



Övernattning utanför Krakow

Morgonen i Warszawa bjöd på mulet väder och lätt regn. Vi packade bilen och lämnade campingen. Vi körde i riktning mot Slovakien, men tänkte oss ett stopp utanför Krakow först. På vägen tänkte vi handla mat, men upptäckte att alla affärer var stängda. Det visade sig vara en katolsk helgdag där man firade Corpus Christi. Vi hade dock mat så vi kunde klara oss.

Dagens mål var en camping sydöst om Krakow, nära saltgruvan Wieliczka, som vi besökte när Alfred skulle fylla ett år.

Campingen är småskalig och drivs av en familj som bor på den anslutande gården. Det finns en fin lekplats med studsmatta och en lång linbana. Dessutom finns det ett litet zoo med lamor och kaniner.

Oskar åker i linbanan
En liten sandstrand vid en damm
Solen laddar batterierna
Ester och stolen föll baklänges

När vi anlände var det ganska tomt här, men framåt kvällen rullade det in ekipage efter ekipage. Många bilar från sjuttio- och åttiotalet, som dessutom hade nummerlappar på sig. Det visade sig att det pågår ett välgörenhetsrally under Corpus Christi-helgen och att detta ställe var målet för dagens etapp. Rajd Koguta heter rallyt.

Så småningom var campingen knökfull. Det stod bilar och tält på varje platt yta, även på lekplatsen. Campingen har bara tre toaletter och var inte dimensionerad för alla dessa besökare. Men stämningen var god och toalettkön var hanterbar.



Warszawa

Vi övernattade på vår provisoriska plats på Camping Wok, men redan när vi steg upp hade andra bilar lämnat och lämnat platser fria. Det första vi gjorde att flytta vår bil till en av dessa platser.

Planen för dagen var att besöka centrala Warszawa. Efter frukost gick vi till närmsta busshållplats och tog buss och tunnelbana in till stan. Resan tog en halvtimme.

Målet var ett museum som handlade om Warszawaupproret. Under andra världskriget var ju Warszawa ockuperat av Tyskland, men i augusti 1944 startade de polska styrkorna ett organiserat uppror mot tyskarna. Polackerna kämpade hårt och fick begränsad hjälp utifrån. För att slå ner upproret jämnade tyskarna staden med marken. Upproret pågick under två månader och under den tiden förstördes 80 procent av staden och stadens 1,4 miljoner stora befolkning antingen flydde eller dog. Till slut stod tyskarna som vinnare, men bara några månader senare i januari blev staden, som då bara var ruiner, befriad av Röda armén.

Ett B-24 bombplan som användes för att släppa hjälp i form av vapen och mat från luften.

Museet var intressant, men det fanns så många bilder och berättelser att det var svårt att ta in allt.

Efter museet åt vi lunch på en närliggande restaurang.

Amerikansk mat på menyn

Efter lunch strosade vi runt på de centrala gatorna, bland annat det fina gatan Nowy Swiat som blev återställd efter kriget. Stadskärnan var trevlig med många caféer och uteserveringar.

Nowy Swiat

På en innergård tog vi en drickapaus. Ölen var billig, 25kr för en halvliter.

Så småningom promenerade vi mot hållplatsen och åkte tillbaka till campingen.

Warszawas kulturpalats

På kvällen blev det grillat och lite choklad.



Mot Warszawa

Under natten kom ett lätt regn och i samband med det drog det in kyligare väder i Vilnius. På morgonen låg temperaturen på 19 grader och himlen var mestadels molnig.

Vår plan var att lämna Litauen och köra mot Polen. Målet var Warszawa men vi visste inte om vi ville köra hela sträckan på en dag. Vi packade ihop och kom i väg på förmiddagen.

Vi körde genom den så kallade Suwałki-korridoren. Korridoren är viktig för Nato, då det är den enda landvägen till Balt-staterna. På ena sidan ligger Kaliningrad (Ryssland) och på andra sidan Belarus. På dess smalaste ställe är korridoren bara 65 km bred.

Vi åt lunch i polska Elk och kände oss därefter redo att köra vidare hela sträckan till Warszawa.

Vid halv sex var vi framme vid vårt mål, Camping Wok i Warszawa. Campingen visade sig egentligen vara fullbelagd, men vi fick lov att stå en natt på en liten gräsplätt som inte är en markerad plats. Vi tänkte stanna i Warszawa ytterligare en natt och förhoppningsvis hinner en riktig plats bli ledig under onsdagen.

På kvällen hängde vi bara vid bilen. Legobygge, bokläsning och så vidare.