Det var ytterligare en varm dag, men de varmaste timmarna spenderade vi i bilen. Varmast, omkring 35 grader, var det när vi passerade gränsen från Ungern till Serbien. Övergången tog omkring en timme på grund av kö. Det såg inte ut att vara jättemånga bilar, men gränsvakterna tog lång tid på sig för varje bil. Vi kom dock förbi smidigt.
Vår destination för dagen var en liten gårdscamping utanför Novi Sad. Farma 47 heter den. Vår del av området består mest av fruktodlingar. Persikor eller aprikoser verkar det vara.
En pool finns inbäddad bland odlingarna. Vi hör dock kor och höns på gården, så djur hålls här också. Dessutom finns en vakthund som heter Mido. Det var han som välkomnade oss med höga skall. För när vi anlände var allt öde här, förutom Mido. Ingen personal och inga gäster. Mido ledde oss till huset, men det var ingen där. Till slut såg en solbadande kvinna (dottern?) oss och stegade in och hämtade (väckte?) ägaren. Han såg lite nyvaken ut, eller så tittade han på fotbolls-EM. Vi har haft en vana att anlända just när landet spelar match (samma hände i Slovakien, och även Polen tror jag).
Ägaren kunde knappt engelska, så vi kommunicerade med teckenspråk och Googles översättningsapp. Allting löste sig fint.
Det var fortfarande varmt, så vi svalkade oss i poolen.
Senare åt vi mat på restaurangen. Det fanns bara fast meny: soppa, kött med potatismos, sallad och pannkakor. Och vi var fortfarande de enda gästerna, så det var lite speciellt.
Det smakade bra. Vi hade snabbt blivit kompisar med Mido, så han fick smaka lite också.
På kvällen blev det mys, lek med Mido och fotbolls-EM. Dessutom anlände en husbil, så vi var inte helt ensamma längre.
