”Kavaj-stranden”

Ny camping för oss, lite söder om Durrës. Campingen ligger vid havet, i utkanten av Kavajë-stranden. Det finns inte mycket i närheten förutom en restaurang. Stranden är dock fin. Det är lite Thailandskänsla här.

Anlänt

Vägarna hit var inte de bästa, men det är vad man kan förvänta sig i Albanien. Långa sträckor är dålig svensk landsväg utan väggrenar. Där samlas mycket tung trafik med motorcyklar och bilar. Där till är beläggningen dålig. Även om hastighetsbegränsningen är 80 så går det oftast långsammare.

Lägret. Inte så mycket naturlig skugga.
Glassförsäljaren kom förbi stranden
Durrës ligger tvärs över bukten

På kvällen gick vi till den närliggande restaurang. Den hade fått goda omdömen. Maten var god, men det var ganska dyrt.



Sista dagen i Shkodër

Vi stannade ytterligare en natt på Camping Legjenda. Här erbjuds inte några aktiviteter förutom bada och ta det lugnt. Man kan göra dagsutflykter, men det är inget som har lockat. Nu är vi redo att dra vidare till ny destination.

Det är blandade gäster här; yngre par, barnfamiljer och äldre. Man kan hyra rum och bungalows om man inte kommer i husbil eller med tält. Det är lite backpackerkänsla på området. Alla är vänliga och hjälper varandra. Vi fick tips på campingar av våra slovenska grannar. De hade varit i Albanien en tid och var nu på väg hemåt via Kroatien.

Inne på campingen skärmas mycket av Albanien ute. Jag lämnade området en liten stund i förrgår för att handla mat och igår för att köpa ett albanskt sim-kort. Då såg jag flera tiggare och skräp. Även där det finns papperskorgar slängs skräp på marken.

Promenad över floden Buna
Järnvägsbro som inte är helt komplett
Simhopp
Simhopp igen

Alfred har sagt att det här är den bästa campingsemestern någonsin. Anledningen är att han hittar så många djur. Igår fångade han ödlor, men de släppte svansen och rymde. På kvällen hittade han och Oskar var sin katt.

Jag passade på att ta ut drönaren för att filma campingen och borgen som är vår granne. Jag var lite rädd att förlora drönaren, för jag tappade kontakten med den när den var bakom berget. Det kan själv återvända till startpositionen, men den tar närmsta vägen, så det är inte bra om det ligger ett berg i flyglinjen.

Camping Legjenda

Det finns inte så mycket nytt att rapportera från gårdagen. Vi är kvar på samma camping, Camping Legjenda, och har spenderat större delen av dagen vid poolen. Alfred och Oskar gillar att hoppa från plattformen, men även Ester hoppar. Oskar har blivit totalt orädd för vatten. Ester kan simma bättre och bättre.

Jag fick låna grannarnas cykel för att handla. De är från Slovenien. Närmsta affär ligger ett par kilometer härifrån, så en cykel hjälpte. Charlotte passade på att tvätta en omgång kläder i tvättmaskinen.

Oskar har fått en kompis. Han heter Johan och är i tjugoårsåldern. Han är dansk och reser med syskon och föräldrar från Köpenhamn. Han och Oskar badade tillsammans och delade solstol.

Vi åt pizza på restaurangen, som har en italiensk ägare. Kvällen avslutades i camping-baren

Poolhäng
Tre barn i en hängmatta
Lekplats finns
Alfred gillar att fånga djur. Här någon slags gräshoppa.
Fortet är upplyst
Kinderägg till barnen


Mot Albanien

Innan vi lämnade campingen ville Alfred hyra en trampbåt, så det ordnades. Jag passade också på att ta drönarfilmer över Utjeha-stranden. Charlotte och Oskar hade fått en släng av magsjukan, men vi slapp kräk i bilen. Oskar kräktes lite från båten, vilket var praktiskt.

Man kunde ta rutschkanan ner i vattnet
Utjeha-stranden från drönaren. Vi bodde ett stenkast bakom stranden.

Så småningom var det dags att lämna Montenegro och köra in i Albanien. Passkontrollen gick smidigt. Vårt första stopp var Shkoder nära gränsen. Tydligen var söndag en dålig resdag, för de sista två kilometrarna tog en timme på grund av trafik.

Infarten till campingen såg inte alls imponerande ut, men väl inne öppnade sig en oas. Det kändes som man kom in i en lummig slottsträdgård. Det växer olika frukter här såsom vindruvor, kiwi och mullbär. Restaurangen är en fin villa med lummig trädgård även där.

Tydligen har det legat en alkoholfabrik på platsen men den förstördes med kommunismens fall.

Plats där vi kan plocka druvor och kiwi. Tyvärr inte helt moget än.
Druvor
Kiwi
Lite avslappning efter resa och bad
God mat i lummig omgivning
Spännande lampa
Rozafa-slottet i bakgrunden med historia från antiken.
Pool med med kombinerad relax och hopplatform
Bar med överkomliga priser
Spännande utsmyckning


Budva och Sveti Stefan

Vi träffade en dansk familj på campingen. De hade rest i husvagn sedan april och var nu på väg hem. På vägen hade de passerat Italien och kört ner till södra Grekland. På vägen hem hade de stannat tre veckor på sin favoritcamping i Albanien. Vi utbytte några tips.

Igår lämnade vi båda vår camping. De skulle norrut mot Kroatien och vi fortsatte söderut. Alfred var ledsen över att behöva lämna campingen då han hade hittat en kattunge. Han sov med den hela natten.

Vi körde längs med kusten, Montenegros riviera. Budva är huvudorten där, och vi tog ett lunchstopp i staden. Budva är en typisk charterort, med strandpromenad, vattenaktiviteter och barer. Det fanns också en gammal stadsdel, och vi åt lunch där.

Budva
Väntan på lunch i hammock

Sedan fortsatte vi söderut. Utanför Budva körde vi upp till ett kapell och utkiksplats. Man hade vidunderlig utsikt över Budva och Sveti Stefan (Sankt Stefan). Sveti Stefan är en ö som är förbunden med fastlandet via en en smal landremsa. I nutid har Sveti Stefan varit en lyxresort, men är stängd sedan corona.

Sveti Stefan
Budva och Sveti Stefan i bakgrunden. Oskar och Ester satt kvar i bilen.

Vi körde vidare och kom till vår nästa destination, Utjeha. Det är inte mycket till ort utan mer en strand. Här bor vi på Camp Oliva, bland olivträd.

Tvärs över vägen ligger stranden. Det påminner om ett italiensk lido, med solstolar. Men stranden består av små runda stenar, inte sand. Det gick vågor efter att föregående natt varit lite blåsig.

Oskar älskade vågorna

Vi har inte bestämt hur länge vi stannar här. Kanske blir det bara en natt. Albanien ligger en halvtimme bort, så det blir nästa stopp.



Kräk och Tivat

Strax efter vi hade somnat kräktes Ester i bilen. Tre sovsäckar och lite annat blev nerspytt. Det blev några varv i duschen och en snabbstädning. Oskar var i överslafen och sov lugnt vidare.

Tidigt på morgonen var det Alfreds tur att kräkas. Han hann nästan ut ur bilen, så inga sovsäckar blev träffade.

Denna camping har begränsad service, så det fanns ingen tvättmöjlighet här. Campingvärden hänvisade till en tvättinrättning en kilometer bort. Charlotte gick dit och det visade sig vara en kemtvätt. Då var prisnivån annorlunda, nöjde vi oss med att tvätta det nödvändigaste.

Alfred kräktes en gång till på morgonen, men efter lunch mådde barnen bättre igen, så vi hoppas allt är bra nu.

Alfred och jag gick en runda i omgivningarna och såg staden Tivat på distans. Vi hittade också ett spökslott.

Spökslott

Sen blev det bad i havet. Kotorbukten har en smal passage till Medelhavet, så vattnet i bukten var väl uppvärmt. Det kändes som vattnet höll en temperatur på 29-30 grader.

Alfred hittade en död fisk
Och en levande fisk
Montenegrinsk öl €2

På kvällen gick vi in till Tivat och åt. Tivat har liknats vid Montenegros Monaco, eftersom många lyxjakter lägger till här. Vid promenaden runt hamnen såg vi många fina restauranger och välklädda människor.

Oskar har låst inne sin familj
Någon slags montenegrinsk specialitet. Vikt kalvschnitzel med skinka och ost mellan.
”Kina butik”
Tivat
Alfred hittade kattungar


Mostar och en äventyrlig färd mot Montenegro

Efter frukost checkade vi ut från vårt camp och körde in till Mostar.

Mostar är en historisk stad som kanske är mest känd för sin bro. Stenbron byggdes på 1500-talet, men förstördes under Balkankrigen. När kriget var slut återuppbyggdes bron med samma utseende som innan.

Bosnien är främst muslimskt och gränderna i gamla stan påminde om Mellanöstern. Det fanns även en basar.

När man gick i stan kunde man se många fasader med märken efter kulhål och splitter.

Vi besökte ett intressant museum om Mostars historia. En guide berättade om vilka som var delaktiga i kriget runt Mostar, och om hur korrupt Bosnien fortfarande är.

Sen åt vi lunch innan vi körde vidare. Notan blev billig trots att vi åt gott på en central restaurang.

Gamla bron
Trånga gränder och varmt väder
Museum
Lunch
Fasad med spår från kriget

Vi hade inget mobilt internet i Bosnien, eftersom det ligger utanför EUs roamingavtal. Därför fick vi nöja oss med bilens navigation och vår Garmin-enhet. Vi siktade mot Kotor i Montenegro.

Till en början gick allt enligt plan men sedan blev vägen sämre och sämre. Vi hamnade på en grusväg, som senare knappt höll samman. Den dåliga grusvägen gick längs bergssidor och saknade räcke. I ett par mil fick vi krypköra och hoppas på att bilen höll ihop. Under denna sträcka mötte vi en traktor och en bil, i övrigt var det öde.

Till slut hade vi passerat berget och kom ut på bättre vägar. Vi passerade en vacker sjö vid Bileca. Sjön låg inbäddad i bergen och där passerade vi gränsen till Montenegro. Till slut kom vi fram till Kotorbukten och staden Kotor. Vyerna var väldigt vackra och vi såg flera kryssningsfartyg lämna Kotor.

Kotor

Det var ont om campingplatser nära Kotor, kanske på grund av utrymmet. På ena sidan vägen var det berg, på andra sidan hav.

Vi hade dock spanat in en liten camping 15 minuters resa från Kotor, och där hamnade vi till slut. Här finns det max 10 platser. Det finns toalett, en strand och en bar. Priset är bara €20 per natt.

Baren
En spindel hade hittat in i bilen


Mot Bosnien-Hercegovina

Då blev det dags att lämna Kroatien för den här gången. Innan vi lämnade campingen hann barnen med ett bad i poolen. Charlotte hittade en sköldpadda av grekisk art.

Vi körde mot Mostar. Under de tre nätter vi stått på campingen hade bilen blivit kladdig. Det var ett träd av okänd art som släppte någon slags nektar. Därför blev det första stoppet i Bosnien en biltvätt.

Sedan körde vi till Blagaj strax utanför Mostar. Vid Blagaj ligger ”dervish house”, ett medeltida kloster byggt vid en klippa.

Glasspaus

Naturen i Bosnien-Hercegovina liknar den i Kroatien, men det är fattigare och billigare. Dessutom har landet knappt något kuststräcka.

Vi såg en camping med pool och valde den. Det var varmt och kvalmigt ute, så ett dopp i poolen var skönt. I fjärran gick åskan.

Det är något problem med solpanelerna, så jag var uppe och felsökte.

Vi besökte den närliggande restaurangen och åt den billigaste middagen hittills. Alfred åt fisk.



Ännu en lugn dag

Även gårdagen blev en lugn dag på campingen. Bara bad i poolen denna gång. Vädret har varit behagligt med temperaturer upp till tjugonio grader (enligt klart.se).

Vi har träffat ett svenskt par i sextioårsåldern som bor i ett mobile-home. De är de enda svenskarna vi har sett till här. Paret stannar på denna camping i tre veckor denna gång. Camp Nevio är deras favoritplats, och de har återvänt hit varje år sedan 2008!

Idag tänkte vi köra vidare mot nya länder.

Alfred och Oskar leker Titanic och är skeppsbrutna
Alfred fångade en ödla med händerna
Charlotte och Ester tog en vätskepaus
Ester fick inte nog i poolen. Simmar hyfsat nu.
Lite lek innan middagen
Oskar busade